Nytt år, nya möjligheter

Summeringen av året, mängden ökade drastiskt från september och framåt.

2014 kommer vara mitt bästa träningsår hittills, men när jag tänker tillbaka på det så är var det egentligen det sista kvartalet som jag hittade rätt i träningen.

Under början av året körde jag P90X, men till slut sa min axel ifrån. Det blev lite löpning under mars/april, men inget vidare organiserat. Jag lyckades ändå sätta pb på 10 km med 45:50. 

Våren fortsatte med sporadisk löpning, och jag intalade mig att jag tränade mycket. Under sommaren började med Freeletics, vilket gav snabba resultat tillsammans med en strikt kosthållning. Nu trodde jag att det här var min grej, men efter två månader med passen fick jag ont i en armbåge och blev tvungen att hitta något annat. 

Hösten och mörkret började smyga sig på så jag köpte en pannlampa och provade reflexlöpning på rudans bana. Under den första turen frågade jag mig själv varför jag var så snabb med att anmäla mig till Rudan Night Trail. Terrängen var extremt kuperad och liknade inte något annat jag sprungit i förut! Jag fick till ett par pass, och när tävlingen väl kom var den väldigt rolig och jag vann utlottningen av en Mila Sirius. En pannlampa som verkligen slår allt jag sett i lampväg! Nu är lampan min bästa vän i mörkret och jag kan inte tänka mig att byta ned mig.

Vid den här tiden började jag också ha lite mer kontakt med Tomas och vi körde några pass tillsammans. Jag anmälde mig till Haninge Trail och jag och Tomas fortsatte springa tillsammans på söndagar. I början var de passen på 17-18 km väldigt långa för mig, men med tips och tempostyrning från Tomas så insåg jag det roliga med att springa långt!

I mitten av oktober var det dags för Haninge Trail; 16,7 km kuperad löpning. Trots att jag bara fått till 3-4 st pass på tävlingsbanan så lyckades jag prestera bra och jag höll ett snitt-tempo på 5:35/ km. Tävlingen var extremt jobbig, men samtidigt föddes ett begär hos mig att bli bättre och kunna springa både längre och fortare.

Jag och Tomas fortsatte sedan med våra söndagspass, vilka nu var rutin. Andreas började också följa med och snart var vi tre st som sprang med pannlampor på söndagskvällarna. Passen blev både fler och längre, och en del pass var även Emanuel med.

Att springa långt och tillsammans med andra har verkligen utvecklat min löpning och numera är 15-20 km standardlängd på mina pass. Jag avslutade året med en rekordmånad på 218 km i december! Upplägget för 2015 kommer bli liknande den här hösten, och jag ser framemot att se vad jag kan åstadkomma med rätt träning!